I väntans tider

Havsöringspremiären närmar sig med stormsteg. Även om jag väntat med att blöta mina flugor och inte planerar att göra detta för den förste april. Har de senats veckorna varit full bokade med fiske relaterade aktiviteter. Jag passade på att ta mig en tur till fiskemässan på elmia i Jönköping. Förväntningarna var stora, jag hade dock underskattat populariteten. Det var mängder med folk och stundtals svårt att röra sig. Utbudet i Shopparna var var något av en besvikelse, mycket skralt utbud av flugbindningsmaterial. Det är givetvis dyrt att lagerföra dessa produkter men att Flydressing helt saknade material och att Fishline skulle ha ett såpass begränsat utbud gjorde mig något trött. En positiv överraskning var en ny fluglina från Arcticsilver. Relativt kort men väl balanserad klump och en mycket tunn och fin runningline, Skall bli mycket intressant att testa denna lina. Jag lyckades även att få tag på en Danielsson dryfly i grått. Rullen kommer att sitta som gjuten på mitt Sage 9fot för lina fem och kommer att mytjas flitigt i klubbsjöarna under året.

Ett par promenader på jakt efter intressanta havsörings lokaler har hunnits med. Temperaturer har mäts inför premiären och boten strukturer har studerats. Det är med stor förväntan som jag kommer att testa en hel del nya platser under våren. Borstmask leken är över och den högsta temperaturen jag uppmätt hitintills var på 9,5 grader vilket bådar gott. Öringen kommer att vara hyfsat utspridd, förhoppningsvis kommer det finnas fisk lite längre ut på mina inte allt för välbesökta vikar. Till helgen väntar fiske på med gubbligan. Planen är att ta båten till en av grannöarna och inta lunchen i det fria. Därefter tar sannolikt jag och pappa en tur till sydsidan av hemmaön för eftermiddags fiske om vädret tillåter det. På Söndag tar jag och pappa bilen söder ut för fiske i närheten av något mer välbesökta lokaler, förhoppningsvis slipper vi trängas med en massa norrmän. Annars får man ta det för vad det är, om ett par veckor har de flesta fiskat av sig och man får återigen kusten för sig själv.

Eldsjäl

Öring är en mycket speciell fisk. Den är en överlevare, en fighter och oerhört vacker. Vi har idag längs långa sträckor av västkusten ett fantastiskt fiske efter havsöring. Jag blir ofta påmind av äldre fiskekamrater att det inte alltid varit så. Det är enligt min mening två faktorer som har vart avgörande i att göra detta möjligt. Kalkning och eldsjälar, personer som har förstått vikten av den biologiska mångfalden och öringens värde. Män och kvinnor som har lagt ner oerhört mycket tid, energi och pengar för att restaurera och i ordning ställa lekarealer och uppväxtbiotoper. Vi som åtnjuter privilegiet att fisk efter öring idag bör vara ödmjuka och oerhört tacksamma gentemot dessa personer.  

Som far med förhoppningar att liksom min egen far i framtiden få möjlighet att dela detta nöje med mina egna barn har jag och alla de som delar min önskan och förståelsen av öringens värdet ett ansvar att ta vid och hålla detta arbetet levande. Den 3 Mars i år blev jag invald som medlem i en mycket fin och gammal fiskeklubb med en lång historia av fiskevård. Jag ser det som en självklarhet att bidra i detta arbete och kämpa för de öringbestånd som vi har i Norra Bohuslän.

Klubben har ett flertal med mycket fina sjöar som enbart innehåller öring och i vissa fall gropplöja. Öringen är självreproducerande i flera av sjöarna men klubben har även ett eget kläckeri för att kompensera för det fisketryck som vi utgör på det naturliga beståndet. I höstas klämde vi öring på rom och mjölke till kläckeriet och vi fortsätter nu arbetet. Den milda vintern har sannolikt möjliggjort för en större mängd med svampmaterier än normalt och vi har därför vart tvungna att rensa ut en hel del med död rom. Nästa rensning kommer att ske i slutet på Mars, om en tiodel av romen överlever kommer vi att ha mängder med yngel. En del kommer att sättas ut i våra egna sjöar och resten kommer att släppas ut på lämpliga platser i Bohuslän. Förhoppningsvis kommer jag att kunna berätta mer om eldsjälarna och deras gärningar i framtiden

2017

2016 var ett mycket bra år, flytt från Göteborg till Rossö och större möjligheter till fiske än något annat år. Som alltid testade jag en hel rad med nya flugor under föregående år. Två av dem får stanna kvar i asken även detta år, Zoo cougar och Belly scratcher. Jag hade ett mycket givande fiske med Zoo cougar i svart. Fiskad med sjunk 3 på sju fots tafs under mulna sommar kvällar med pålandsvind. Ett för mig nytt fiske, har alltid prioriterat fin väders fiske under sommaren tidigare år. Reflektionen blir helt enkelt fiska när du får chansen, anpassa fiskemetoden efter förhållandena. Ett mönster som kommer att få möjligheten att följa med mig ut under året är Rugguglan. En nätt baitfish matuka, bunden på Ahrex light stinger i storlek 10. Hacklet jag valt är Herbertminer höna, mjukt och fint i vattnet och det kommer dessutom i en hel rad fantastiska naturfärger. Ögonen är 2,5 millimeter från montana fly company. Mig veterligen den enda leverantör som tillverkar 2,5. Kroppen består av SLF prism som är ribbad med utc wire i storleken brassie. Ett klassiskt men något bortglömt mönster i ny tappning.

3 x Bom

Augusti är här och känslan av att sommaren börjar närma sig sitt slut är allt svårare att hålla ifrån sig. Mörkret närmar sig, kantarellerna lockar. Jag har haft ett par tuffa kvällar, havet har ändrat karaktär. Inte längre lika givmilt, hårdare nästan strängt. Sannolikt har fisken börjat röra sig vilket innebär att det är dags för mig att göra det samma. Även om höst fisket kan vara givande är det inte lika trivsamt att behöva plocka fram vadare och skaljackor. Det är så mycket enklare att vandra längs med klipporna i shorts och t-shirt. Min önskan är att vädret kan bestämma sig. Detta mellanting, denna blåst. Fyra saker tar jag med mig från denna sommar. Fiska så ofta du kan, det behöver inte vara molnfritt och vindstilla. Antalet timmar längs kusten är viktigare. Två nya flugor har verkligen levererat. STF-Masken och Zoo Cougar i UV-Svart. Var inte rädd för att använda korta och grova tafsar, det har gjort underverk för min landningstatistik. När det blåser och går sjö, använd sjunklina. Den är mycket lättare att kasta och framförallt ger den dig bättre kontakt med flugan.

Articulated streamers en fluga?

Ingen kan väl ha missat "årets" stora flugbindningtrend! Stora ledade streamers, mycket amerikanska. Idén verkar vettig, stora öringar blir stora därför att dom har en mer eller mindre fiskbaserad diet. Jag läste en artikel om zinkers för ett par år sedan. Enligt författarens mening var zonkers flugfiskarens svar på wobblern. Han lär nog ha ändrat uppfattning, zonkers är snarare flugfiskarens wiking herring. Moderna streamers, välkonstruerade och genomtänkta är flugfiskarens Rapal. Denna typ av flugor är helt nya för mig. Jag har inte bundit särskilt många och jag har aldrig fiskat med dem. Min ambition är att skapa så stora men ändå lätta flugor som möjligt. Där av har jag valt bort material som suger vatten och blir tunga att kasta med. Inget rävhår, ekorre, mink, kanin o.s.v. Dom är inte konstruerade för fiske i strömande vatten. Avsaknaden av "hår" och fokuset på marabou innebär att de sannolikt kommer att kollapsa vid fiske i å/älv. Dom är ämnade för fiske på kusten och i sjöar.  Jag har mycket att lära när det gäller skapandet och fiskandet av dessa mönster. Jag är dock såpass nöjd med dessa två varianter att jag kommer att binda upp dem i ett par färger och förhoppningsvis testa dem snart.

Blåst och IPA

För många är nog havsöringsfiske på sommaren förknippat med varma och stilla nätter. Enligt mina erfarenheter går det att hitta ätande fisk mer eller mindre varje kväll oavsett väder och månfas. Min teori är helt enkelt att öringen tackvare vattentemperaturen kan tillgodogöra sig föda mycket effektivt. Den äter under kvällen/natten, därefter hittar den en lugn ståndplats där den kan stå och smälta maten lagom till nästa kväll. Under denna sommar har mitt fiske vart som bäst när det blåst och gått en del sjö. Jag skall villigt erkänna att det inte är lika komfortabelt att bedriva flugfiske under dessa förhållanden. Vissa platser är betydligt svårare att fiska, inte minst då det är svårare att hålla kontakt med flugan samt att ha kontroll över löslinan.  Jag föredrar därför att fiska med sjunklina, det blir på så sätt lättare att ha kontakt med flugan. Tafsen brukar jag hålla mellan sju och nio fot då jag gärna fiskar med större flugor med tydliga siluetter. En fluga som fungerat mycket bra för min del är en modifierad zoo cougar i svart bunden på Ahrex streamer i storlek 2. Icedub eller polar chenille i färgen black uv har mer eller mindre blivit standard till mina nattflugor i svart. 

En trevlig tradition som jag och far skaffat oss är att vi brukar börja kvällen med att avnjuta varsin öl innan vi börjar fiska. Senast testade vi en för mig ny öl vid namn Sculpin IPA. Den var helt sanslöst god, något stark men tyvärr är många goda IP:or det. Bra drag i beskan och en tydlig bitter eftersmak. Nu blir det till att binda flugor och vänta tills att vinden kommit ner till åtminstone 8m/s. Mer än så och fisket blir en allt för stor utmaning även för mig.

Makrill och kattdjur

Trivsamt, en lyckans ost. Efter att barnen somnat sätter jag mig i bilen. Efter fem minuter svänger jag in på parkeringen. Tio minuter senare befinner jag mig i nationalparken. Orden räcker inte till, det är svårt att beskriva hur jag känner det är svårt att sätta ord på hur vacker det är. Här kan man leva.

Att vandra längs solvarma klipphällar, över stenbumlingar som lämnats kvar när inlandsisen drog sig tillbaka. Jag njuter av varje sekund, detta är för min skull. All press och stress är som bortblåst. Allt som existerar är naturen, jaget och fiskarna. Som de flesta flugfiskare är även jag något av en pryl nörd. De behöver inte nödvändigtvis vara dyra saker men jag skall trivas med dem och de skall kännas praktiska. Jag vet inte hur många gånger som jag halkat och gjort mig illa. Uppslukad av fisket, linor som trasslar, blöta klippor. Jag har testat mängder av olika skor men inga har hitintills levt upp till mina förväntningar. Icebug, Ett svenskt skoföretag som bland annat tillverkar skor för tränglöpning. Jag tänker knappt längre på vad jag sätter fötterna, greppet är fantastiskt. Skorna är dessutom tillverkade av material som inte absorberar vatten. Dom blir därav inte märkbart tyngre av att blötas ner vilket gör dem perfekta för våtvadning längs med kusten.

Jag gillar flugor, Jag binder mycket och uppskattar att testa nya mönster. Jag har bundit ett gäng varianter av zoo cougar. Har haft fantastiskt fiske på en helsvart variant. När fisken mer eller mindre inhalerat flugan. En stor beställning med material är på väg från England. Så for den har landat skall jag testa fler moderna amerikanska mönster.