Få saker skänker mig en sådan njutning. Möjlig gör för mig att fungera. Att defragmentera. I ensamhet vandra längs varma klippor med blicken över vattnet. Välsignas av öring medans solen sakta försvinner ner i havet. Färger som får mig att landa, dofter som får mig att stanna upp. Meditativt, att fullständigt uppslukas av stunden. Att för en kort stund existera utan några krav och måsten. Egoistiskt, samtidigt livsnödvändigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar