Generella nymfer

Tre varianter på ett tema som visat sig vara användbara under beatis kläckningar då fisken tar nymfer i eller strax under ytan.

Ätran

Att fiska är trevligt, att flugfiska är trevligare. Trevligas är att fiska torrfluga på vakande öring. Efter att läst en del artiklar och inlägg på nätet bestämde jag och far att boka ett par fiskekort i Ätran. Förväntningarna var höga. Väl medvetna om att det var tidigt på säsongen, vattnet är fortfarande kalt och insektslivet har inte riktigt kommit igång än. Vi anlände tidigt på morgonen, kalla vindar med kraftiga byar fick oss att revidera våra förväntningar något. Vi fiskade blint, nymf och torrfluga fram till lunch utan att se eller känna ett dyft.  

Vid 14:00 i samband med lunch började det kläcka en del beatis och vi vandrade uppströms till en strömsträcka vi scoutat tidigare under dagen. Underbart, årets första vak. Testade först med en klassisk parachute dagslända men fiske visade inget större intresse för denna. Bytte fluga till en våtfluga inspirerad av PTN och klassiska spiders. Efter ett par kast går fisken upp och suger i sig flugan. Skönt gung. Tyvärr går fiske loss efter en kortare stund. Fiskar mig vidare nedströms. Ytterligare en fisk visar sig. Det säger smack i första kastet. Tyngre gung, en fin fisk. Tyvärr går även denna fisk loss. Sannolik borde jag satt större press då fisken lyckas böka sig loss i vegetationen. Två vakande fiskar, två krokade fiskar, två tappade fiskar. Aktiviteten dör ut. Trots detta känner jag mig mer än nöjd när jag nu summerar dagen. Säsongspremiär i strömandevatten, torrfluga, något det sannolikt kommer bli mer av i år. 

Vem är bäst på att fiska?

Mitt förhållande till fiske omgärdas av en rad motsägelser. Mycket tid och tankeverksamhet ägnas åt att effektivisera. Mina möjligheter till fiske är begränsade som en konsekvens av mina livsval. Detta är motorn, mitt driv i att ständigt söka nya möjligheter till att maximera upplevelsen. Men varför fiska jag? En förklaring skulle kunna vara att det är en undanflykt för att ta mig ut i naturen. Vilken fiskare är lyckligast? Fråga i sig är absurd och omöjligt att besvara.

När jag skriver detta är det med ett underbar känsla av lugn och sinnesro. Jag fick en dag vid havet. Jag fångade inte mängder med öring, fisket var på intet sätt fantastiskt. Tid för mig själv och mina tankar, goda vänner, god mat. Vem är lyckligast? Jag vet inte, men jag är lycklig nog.

Nollad

Tog en kortare förmiddagstur till en vik belägen något längre ut i kustbandet med förhoppningar om att komma i kontakt med något större fiske. Förutsättningarna så goda ut, något högre vatten och västlig vind. Vattnet var dock fortfarande nästintill kristallklart. Jag trivs verkligen här, vinden är frisk av hav, bottnen är mycket varierad och vattnet ger hem åt en mycket stor mängd bytesdjur. Två timmars fiske resulterade i en tappad fisk av de större dimensionerna. Är oerhört nöjd med min nya fiskeväska som är av slingpack modell. Har de senaste åren använt mig av ryggsäck vid fiske i havet men känt mig begränsad då jag vart tvungen att gå i land för att byta fluga eller komma åt något annat i väskan. Med en slingpack slipper jag dessa onödiga moment och kan åtminstone i teorin fiska mer effektivt. En annan viktig egenskap är att väskan är vattentät dvs. inte vattenresistent vilket gör att jag slipper oroa mig för att blöta ner en massa dyra prylar. Väskan är dessutom förhållandevis rymlig med sina 20l vilket för mig är mer än nog vid en dagstur. Det ända minuset så här lång är att väskan blir ganska tung att bära då jag enbart belastats över en axel, men som sagt man kanske inte kan få allt? Bilden nedan visar min Brahma Bugger i vått tillstånd, materialet har egenskaper som kan jämföras med marabou. Stor volym och rörlighet i vattnet med förhörhållandevis lite material vilket gör den lätt och behändig att kasta.

Påsk

Fantastiskt väder inte nödvändigtvis det samma som fantastiskt fiske-väder. Lågvatten, vindstilla och mycket klart vatten innebar försiktiga och skygga öringar. Trots svåra förhållanden lyckades vi komma i kontakt med förhållandevis många öringar. Andelen landade fiskar lämnar dock en del i övrigt att önska. Samtliga fiska var i förhållande till årstiden i god kondition och mycket pigga. Normalt brukar jag ha bäst lycka med en långsamt handtwistad märla under dessa förhållanden, så var dock inte fallet denna helg. En liten grå minkzoonker ca. 3cm med silverkropp och 3D-ögon gav flest påslag och flest antal landade fiskar. 16fot tafs och långsam hemtagning med långa pauser. Min ringrostiga och allmänt dåliga kastteknik inbar tyvärr att jag pyntade träden med stort antal flugor det två senaste dagarna. Nu blir det flugbindning och om laddning inför morgondagen.

Premiär och nya prylar

Äntligen. Ny kamera, nytt stativ och ny slingpack. Min ambition är att uppdatera bloggen oftare nu jag äntligen investerat i en ny kamera. Kommer att bjuda på en del flugbindning och förhoppningsvis även en del video.

Premiär 2014

Vilka kontraster, 1 April 2013 låg isen tjock i många vikar. Inte ett liv. I år är borstmaskleken redan över och chanserna relativt goda att stöta på en och annan fisk i hyfsad kondition. Att stå på rad invid åmynningen och dra utlekta öringar på löpande band lockar mig inte i någon större utsträckning. Det är nästintill smärtsamt att se dessa spöken till fiskar vars kondition kan liknas vid en straffånge ifrån Gulag, plågas. Under ett par års tid har jag ägnat mycket tid till att söka efter vikar med goda förutsättningar att hitta de fiska som antingen inte har lek eller som har spenderat tillräckligt lång tid i havet efter leken. Grunda vikar som värms upp tidigt och är belägna något längre ut ifrån åmynningarna. Många bompass har det blivit, många gånger har jag bannat mig själv.

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Jag skulle vilja påstå att vänta och längtan gör njutningen större. Känsla av att träffa rätt, att casha in för alla bompass och frusna fingrar. 1 April 2014 kommer jag att kunna leva på länge. En kortare tur på ett par timmar och två hyfsade öringar är mer än nog för att jag skall känna mig nöjd. Riggade med en dräparmask i oliv och en Frankie special stl. 8 i oliv/brun. Bägge fiskarna tog på upphängaren, en helt fantastisk liten fluga. Jag har ingen exakt statistik men mellan tummen och pekfingret skull jag säga att jag fånga ungefär hälften av alla mina öringar de senaste åren på Frankie. Bilden nedan är tagen med mobilkamera.